del 14

”Lemus!” ropade jag när jag hörde Frankos lila förtrollning komma mot mig. Jag blev alldeles överraskad av att det var från mig den gröna runda lysande bollen kom från. När de krockade i mitten åkte vi båda bakåt.
”BRA JULIA!” skrek alla från ”mitt lag”. Men de från Frankos sida riktade en massa besvärjelser åt mitt håll och de på min sida, gjorde inget!
”VARFÖR GÖR NI INGET!?!?!” ropade jag till de, men de svarade inte. Frankos vakter hade riktat besvärjelser mot de andra för att det skulle bli en duell.
”Hahaaaa, du klarar ALDRIG det här! Du är lika svag som alla andra på din sida!” sa Franko. Jag försökte hålla mig lugn. När han märkte att det han hade sagt inte hade någon effekt höjde han till det nästa stadiet.
”Jag har hört att du är föräldralös, att du kommer från ett barnhem!” sa han. Jag hade inte berättat till någon (inte ens till er). Så hur kunde han veta?
”Svaga föräldrar föder svaga barn! Och alla hos dig dör förr eller senare! Var det inte ditt fel att din sjuka korkade mor dog?” fortsatte han. Franko hade ett elakt flin på läpparna. Ilskan bubblade inom mig.
”FÖR FAN!” skrek jag på honom. Ilskan gjorde mig starkare, till slut kunde jag slå ut honom. Han föll bakåt.
”Du valde fel person och bråka med! Glöm inte heller att du aldrig får snacka skit om någon jag håller kärt i ditt nästa liv!” sa jag. Jag trollade fram en stor eldboll genom att hålla händerna som en kupa. Jag lyfte upp den.
”STOP! Gradorna har Havens i styre! Om du dödar mig kommer de döda de!” sa Franko. Jag kollade runt och såg Havens med deras tomma blickar. Detta var inte rättvist! Men jag slöt mina händer så att eldbollen krymte.
”Sååå... GRIP HENNE!! OCH TA MED ALLA ANDRA!!!” sa han.
”VAAAA?!?! Men du lovade!” sa jag helt chokat och argt.
”Jag lovade att inte döda de NU om du inte skulle döda mig, jag sa inget om senare!” sa han. Så kom några Grador och band fast mig. Allt hade tagit slut så fort...


(INTE SISTA!)

Förlåt

Förlåt för att jag inte lagt in något på sistone. Jag skriver lite just nu faktisk. Men jag har mycket att göra nu. Vi har haft många prov den senaste tiden. En än gång, FÖRLÅT!

Kram